Olika vägar in i högre utbildning Erfarenheter från folkhögskolans arbete Gustav Fridolin
Academic Misfits Questioned Belongings in Higher Education Magnus Hoppe
Från betongen till Socialtjänsten Katriina Östensson & Shilan Segerbäck
Att gå ”bortom tillgänglighet” på Teaterhögskolan i Malmö Marie Sépulchre
Om konferensen i utvärderingen:
“Givande, inspirerande och trevlig med engagerade kollegor!”
“Bra energi, fina samtal, bra upplägg. Det är så viktigt att mötas och diskutera inkludering i högre utbildning tillsammans med kollegor från olika lärosäten. Bra också att ha en blandning av olika yrkesgrupper inom högre utbildning. Stort tack för konferensen!!”
Hur ser undervisning ut på en konstnärlig högskola i ateljéer, verkstäder och experimentella rum? I denna krift delar lärare på Konstfack med sig av konkreta metoder, reflektioner och frågor om lärande, feedback och pedagogik.
Paulina Nyman arbetar som högskolepedagogisk utvecklare med inriktning på skrivande i Konstfacks studieverkstad. Det innebär bland annat att hon handleder studenter i skrivande, utvecklar skrivdidaktiska metoder i samråd med institutionernas kollegier och ansvarar för våra högskolepedagogiska utbildningar, där skrivande och reflektion är en central del.
Varför har denna bok kommit till?
– Boken föddes ur en känsla av att den högskolepedagogiska baslitteraturen inte riktigt speglar undervisningsvardagen på Konstfack. Här arbetar vi ofta med undervisning och examination i andra former än salstentor och traditionella seminarier – våra klassrum är lika ofta verkstäder, ateljéer och projektmiljöer. Vi ville utforska vad det innebär att undervisa i en konstnärlig högskolemiljö, vad vi menar med kunskap och lärande där, och om det går att formulera det i text.
Och varför just nu?
– Under våren 2024 efterfrågade vår arbetsgrupp för högskolepedagogisk utveckling ett inspirationsmaterial som kunde synliggöra just dessa frågor och samtidigt stimulera fortsatt pedagogisk diskussion – både hos oss själva och, på sikt, på andra konstnärliga högskolor.
Vilken är målgruppen?
– Målgruppen är i första hand deltagarna i vår egen högskolepedagogiska utbildning samt lärare och pedagoger inom konstnärliga utbildningar. Vi hoppas dock att boken också ska vara relevant för alla som är intresserade av undervisning, lärande och kunskapsbildning i bredare mening.
Hur valdes skribenterna ut?
– Uppdraget gick ut brett inom Konstfack, och riktlinjerna var medvetet få för att ge utrymme åt olika sätt att tänka och skriva. Vi ville fånga en mångfald av perspektiv, röster och erfarenheter – resultatet är därför en brokig samling texter som rör sig mellan det konkreta och det reflekterande, säger Paulina Nyman.
Guiden, redigerad av Helena Reierstam, Kallia Katsampoxaki-Hodgetts och Meeri Hellstén på Stockholms universitet, är ett verktyg för självreglering och -utveckling för fakulteter. Målgrupper: samordnare, programledare och beslutsfattare inom området. Den innehåller ett konceptuellt ramverk, fallstudier från sex europeiska universitet och policyrekommendationer, och ger evidensbaserade strategier för inkluderande studentcentrerad undervisning.
Guiden är framtagen inom ett EU:s Erasmus+ COALITION-projekt som handlar om inkluderande undervisning i högre utbildning. I COALITION-projektet samarbetade sex universitet kring ämnet inkluderande studentcentrerad pedagogik (i-SCP) och fakultetsutveckling i högre utbildning. De utbytte metoder för fakultetsutveckling och delade kunskap och expertis om inkluderande studentcentrerad undervisning.
https://www.mdu.se/konferens-och-event/inkludering-for-social-hallbarhet/program-och-abstracts
Det finns fortfarande platser, men skynda att anmäla dig!
Stort grattis Ann-Catrine!!
Nomineringen lyder:
Vi nominerar Ann-Catrine Edlund, professor i svenska språket vid Mittuniversitetet, till Include-priset 2025 för hennes insatser inom breddad rekrytering och breddat deltagande i högre utbildning. Genom sitt initiativ och ledarskap i Skrivlyftet vid Mittuniversitetet har hon på ett banbrytande sätt främjat inkludering, mångfald och likvärdiga förutsättningar för studenters akademiska litteracitetsutveckling. Hennes arbete utgör ett tydligt exempel på hur högre utbildning kan ta ansvar och främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildning, i linje med Include-prisets syfte.
Studenters akademiska litteracitet är avgörande för deras framgång i högre utbildning, och forskning visar vikten av att integrera detta stöd i undervisningen. I linje med detta initierades Skrivlyftet vid Mittuniversitetet 2017, ett projekt som engagerar lärarlag att integrera ämnesintegrerat skrivande i undervisningen. Denna satsning är en medveten reaktion på det ofta förekommande bristperspektivet, där studenters skrivförmåga betraktas som ett individuellt problem. I stället riktas fokus mot de pedagogiska och institutionella förutsättningar som utbildningarna erbjuder – och hur dessa kan utvecklas för att ge alla studenter tillgång till akademisk litteracitet. Skrivlyftet vid Mittuniversitetet utgår från ett tydligt ansvar som högre utbildning har enligt nationella och internationella styrdokument, såsom Högskoleförordningen, Bolognaprocessens akademisering av yrkesutbildningar och Agenda 2030:s mål om jämlik utbildning av hög kvalitet. Dessa dokument betonar vikten av att universitet och högskolor aktivt arbetar med att erbjuda likvärdiga och inkluderande lärandemiljöer. Skrivlyftet har kunnat genomföras och utvecklas tack vare ett starkt och långsiktigt stöd från universitetsledningen, som genom finansiering visat att arbetet med akademisk litteracitet är en prioriterad fråga.
Skrivlyftet vilar på fyra principer hämtade från forskningsfältet Academic Literacies: 1) transformation av undervisning och lärandemiljöer, 2) erkännande av ämneslärare som experter på sina skriftkulturer, 3) institutionellt ansvar för studenters skrivutveckling och 4) inkluderande stöttning till alla studenter. En utmärkande aspekt av Skrivlyftet är dess fokus på att ge lärare förutsättningar att stötta studenters akademiska litteracitet. Genom workshops för lärarlag, ledda av skrivdidaktiker, har projektet skapat arenor för kollegial dialog och kritisk reflektion. Detta har möjliggjort en transformation av undervisningspraktiker och bidragit till både pedagogisk och programövergripande förändring. Resultat och erfarenheter från projektet har mynnat ut i antologin Skrivlyftet vid Mittuniversitetet – akademisk litteracitet i praktiken som fungerar som en samlad reflektion och kunskapsresurs för fortsatt utvecklingsarbete.
Projektet har fått starkt genomslag: det har nu permanentats vid Mittuniversitetet, tilldelats ytterligare resurser och inspirerat liknande satsningar vid andra lärosäten, såsom Skrivum vid Umeå universitet. Det har också lett till uppstarten av nätverket Litteraciet och lärande i högre utbildning – LOL – som arrangerat välbesökta webbinarier och två välbesökta konferenser. Framöver är det LOL-nätverket som, i samarbete med universitetspersonal, driver arbetet med att stärka akademisk litteracitet genom att skapa förutsättningar för samverkan mellan forskning och pedagogisk praktik, initiera ny forskning och bidra till att forskningsresultat stärker utbildningsmiljöer på både kort och lång sikt.
Ann-Catrine Edlund är inte bara en drivande kraft i utvecklingen av akademisk litteracitet, utan också en generös mentor som aktivt uppmuntrar och stöttar juniora kollegor i deras pedagogiska och akademiska utveckling. Hennes arbete är ett föredöme för hur högre utbildning kan ta ansvar för att skapa jämlika och inkluderande lärmiljöer – och förtjänar att uppmärksammas med Include-priset.
Nominerad
Ann-Catrine Edlund, professor i Svenska språket, Mittuniversitetet
Nominanter
Ingrid Lennartson-Hokkanen, Mittuniversitetet
Ann-Marie Eriksson, Göteborgs universitet
Erika Sturk, Umeå universitet och Göteborgs universitet
Högskoleprovet bidrar till att fler män antas till högskolestudier och medverkar till att fler något äldre kan erbjudas en plats på högskolan. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).
