Category: Rapport

Verksamhetsberättelse 2025 är klar. Här kan du bl a läsa:

Nätverket har under 2025 arrangerat olika mötestillfällen i syfte att erbjuda kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte inom sektorn. Under vårterminen 2025 arrangerades två workshoppar på temat ”Mäta breddad rekrytering – att koppla mått till mål och åtgärder”. Workshopparna arrangerades tillsammans med UHR och genomfördes den 7 april och den 20 maj.

Utgångspunkten var att dela erfarenheter och lärosätesperspektiv kring UHRs stödmaterial för att mäta breddad rekrytering. Stödmaterialets fördelningstabeller syftar till att underlätta för lärosäten att jämföra sin studentpopulation i olika utbildningsområden med andra lärosäten. Genomworkshopparna ville UHR och Include gemensamt skapa erfarenhetsutbyte kring hurstödmaterialet kan användas i det systematiska arbetet för breddad rekrytering och breddatdeltagande inom högre utbildning. Workshopparna gav tillfälle att dela tankar och erfarenhetermellan lärosäten, ämnesområden och utbildningar. Under workshopparna deltog ett 50-tal lärosätesrepresentanter.

Läs mer här: Verksamhetsberättelse 2025

Guiden, redigerad av Helena Reierstam, Kallia Katsampoxaki-Hodgetts och Meeri Hellstén på Stockholms universitet, är ett verktyg för självreglering och -utveckling för fakulteter. Målgrupper: samordnare, programledare och beslutsfattare inom området. Den innehåller ett konceptuellt ramverk, fallstudier från sex europeiska universitet och policyrekommendationer, och ger evidensbaserade strategier för inkluderande studentcentrerad undervisning.

Guiden är framtagen inom ett EU:s Erasmus+ COALITION-projekt som handlar om inkluderande undervisning i högre utbildning. I COALITION-projektet samarbetade sex universitet kring ämnet inkluderande studentcentrerad pedagogik (i-SCP) och fakultetsutveckling i högre utbildning. De utbytte metoder för fakultetsutveckling och delade kunskap och expertis om inkluderande studentcentrerad undervisning.

Mer om projektet

Högskoleprovet bidrar till att fler män antas till högskolestudier och medverkar till att fler något äldre kan erbjudas en plats på högskolan. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Jämförelser över tid och rum avseende programnybörjare vid svenska lärosäten 2007–2022 utifrån viktade jämförelsetal

Social and Economic Conditions of Student Life in Europe. Eurostudent 8 Synopsis of Indicators 2021-2024

The social dimension of higher education (HE) has played an important role in the Bologna Process of the European Higher Education Area (EHEA) since it was chosen as a central theme in the Prague Communiqué (2001) at the beginning of this millennium. With the Rome Communiqué (2020), the ministers responsible for higher education in the EHEA have reinforced the importance of the social dimension by adopting principles and guidelines which should guide member states on how to define and implement policy for improving the social dimension of the EHEA (Annex II to the Rome Communiqué, 2020).

According to this document, the main objective of the social dimension is “that the composition of the student body entering, participating in and completing higher education at all levels should correspond to the heterogeneous social profile of society at large in the EHEA countries”. Furthermore, “the social dimension encompasses creation of inclusive environment in higher education that fosters equity, diversity, and is responsive to the needs of local communities” (Annex II to the Rome Communiqué, 2020). In its Modernisation Agenda for Higher Education, the European Commission also defined “building inclusive and connected higher education systems” as a priority for action (European Commission, 2017).

Sedan 1990-talets mitt har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. Idag läser drygt var tredje person i varje kohort vidare vid högskola eller universitet. Fler studenter innebär en större spridning i studentunderlagets förutsättningar vilket skapar utmaningar för den undervisande personalen.

• Frågan är om svenska lärosäten har de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen?
• Skiljer sig förutsättningarna mellan lärosäten?
• Mellan discipliner?

Dessa är några av frågorna som tas upp i rapporten ”Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning”.

av Douglas Brommesson, Sofia Nordmark, Jörgen Ödalen

Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning